Livet på Surte

"Denna dokumentärfilm tar oss med på en resa tillbaka till mitten av 1800-talet, en epok då disponenter var ouppnåeliga och arbetarnas rättigheter var starkt begränsade. Det var en tid då teknologiska framsteg började göra sig gällande, men där större delen av svensk produktion fortfarande skedde genom handkraft. Barnarbete var vanligt förekommande, särskilt i glasbruken där unga arbetare kunde börja redan vid tio års ålder, och där straff för långsamhet kunde vara så brutala som att få flytande glas kastat innanför skjortan.

Filmen skildrar den autentiska bruksandan i Surte, och följer glasbrukets tillväxt genom åren. Vi får en inblick i livet för de människor som bidrog till denna tillväxt, men också de katastrofer som drabbade samhället. Bland annat belyses händelserna 1951, då södra delen av Surte kollapsade och försvann ner i älven, samt den stora industribranden 1955 som hotade att ödelägga hela glasbruket.

Genom åren genomgick bruket flera ägarbyten, för att slutligen bli en del av PLM-koncernen under ledning av Knut Laurin, och senare hans son Ulf Laurin. Dokumentären tar oss med till 1970-talet, en turbulent tid då miljö- och energidebatter intensifierades. Det blev allt svårare att upprätthålla en hög glasproduktion i Sverige, särskilt i ljuset av ökade pantavgifter på returglas som ledde till minskad efterfrågan. PLM, som stod för cirka 90 procent av Sveriges glasproduktion, stod inför ett svårt beslut om att drastiskt minska produktionen.

Filmen utforskar den komplexa situationen som uppstod när PLM och Ulf Laurin dagligen hamnade i mediernas fokus. Fackföreningar och regeringen krävde att företaget skulle ta sitt ansvar när nedläggningen av Surte glasbruk annonserades 1975. Detta skapade en svår balansakt mellan de tre glasbruken – Limmared, Hammar och Surte – och vilket av dem som skulle läggas ner.

Denna dokumentärfilm är en gripande skildring av en viktig del av svensk industrihistoria, som visar på både framgångar och utmaningar i en föränderlig värld."