Скачать или смотреть Matspjälkningssystemet - Biologi 2 (100 p)

Matspjälkningsystemet består av en magtarmkanal som är ca 7,5 meter lång. Magtarmkanalens uppgift är att bryta ned födan i beståndsdelar som kan tas upp i blodet för att på detta sätt förse kroppen med näring. Matspjälningssystemet är en del av ämnesomsättningen eller metabolismen där näringsämnen tas upp genom katabolism (nedbrytning) varefter att de assimilerats (upptag). På detta sätt kan kroppen byggas upp genom anabolism av monosackarider, fettsyror och aminosyror.
Munnen har till uppgift att framförallt mekaniskt sönderdelas födan till paket, bolus som kan sväljas genom svalget. Saliv utsöndras i munnen som innehåller enzymet amylas vilket kan spjälka kolhydrater. Saliven förbereder bolus för att passera svalget och matstrupen genom att fukta den.
Matstrupen förflyttar bolus genom dess läng i en peristaltisk rörelse som oraskas av det autonoma nervsystemet. Cirkulära och längsgående muskler ser till att bolus når övre magmunnen vilken öppnas till magsäcken.
I magsäcken börjar den första och kraftigaste kemiska nedbrytningen av bolus. På insidan av magsäcken finns det magsäcksgropar med tubulära körtlar. I de tubulära körtlarna produceras saltsyra av parietalcellerna och huvudcellerna producerar proenzymet pepsinogen. När pepsinogen reagerar med saltsyra bildas det aktiva enzymet pepsin som kan spjälka protein. Endokrina celler i de tubulära körtlarna producerar bl. a. hormonet gastrin som förbereder tolvfingertarmen för att ta emot magsaft (chymus). Magsäcken är byggd av tre muskellager och därför mycket muskulös. Magsäcken sönderdelar födan ytterligare genom mekaniska rörelser.
Tolvfingertarmen producerar natriumkarbonat i bukspottet som kommer från bukspottkörteln. Detta neutraliserar den mycket sura magsaften som har ett frätande pH-värde i magsäcken. Magsaften blir därmed en tarmsaft. Bukspott innehåller också flera viktiga enzymer. Galla kommer ut från gallgångarna i samma utgång som bukspottet och medför att fett kan delas upp i mindre fettdroppar. Detta möjliggör för enzymet lipas att bryta ner fettet till fettsyror. Enzymet trypsin kommer från bukspottet och spjälkar polypeptider till korta peptider och aminosyror.
Magsaften fortsätt spjälkas i tunntarmen där även upptag av monosackarider, aminosyror och fettsyror sker. Tunntarmen är ca 3 meter lång och innehåller tarmludd i cirkulära fickor vilket skapar en upptagningsyta på 200 m2. På tarmludden finns dessutom enterocyter med mikrovilli som genom aktiv transport tar upp magsaftens näringsämnen. Genom diffusion förs de sedan vidare till lymfan och blodsystemet. Från tunntarmen förs det näringsrika blodet till levern som filtrerar blodet på eventuella gifter och skickar blodet vidare till hjärtat för att näringsämnen ska nå ut i kroppens vävnader.
Tjocktarmen utgör den sista instansen för födointaget. Magsaftens vatten tas upp i tjocktarmen. Bakterier i from av framförallt E. coli bryter ned växtdelar som kroppen inte klarar av att bryta ned. Hälften av tjocktarmens innehåll består av bakterier. När dessa bakterier dör kan kroppen ta upp vitaminer och fettsyror från de döda bakterierna. Återstoden resulterar i exkrement som lämnar kroppen via ändtarmen och anus.

Innehåll:
Ämnesomsättning
Munnen
Svalget
Matstrupen
Magsäcken
Magsäckens nedbrytning av föda
Tolvfingertarmen
Tunntarmen
Upptag av näringsämnen i tunntarmen
Leverns filtrering av blod från tarmarna
Tjocktarmen
Sammanfattning