MOONICA MAC - DALARNA

Mitt i sommarnatten vandrade vi upp för berget Storsnäll. Det skymde men ingen var rädd. Mossan var mjuk och dimman lätt. Över myren mötte vi miljoner hjortronkart och även om ingen annan visade sig, är jag säker på att flera ögon såg efter oss.

En musikvideo kan vara en musikvideo. Men den kan också vara så mycket mer. Den kan bevara just den månskärva som tog emot oss när vi väl stod där, högst uppe på Storsnäll. Berget som lät oss vandra upp längst dess knotiga ryggrad för att sedan, med oss på toppen, resa sig högre upp än de högsta av trädtoppar. Storsnäll lyfte oss så högt att vi blev både stora och små på samma gång. Som stjärnor. Stora och små, på samma gång.

Finaste Storsnäll höll oss alldeles intill himmelen. Och jag sjöng. Jag sjöng för Dalarna, för all min längtan och ett enda andetag sa till mig att jag segrat. Solstrimman letade sig upp över bergsväggen i fjärran. Falken vaknade och sjöng med mig. Även om hon kanske sjöng om att flyga och jag om att vandra, bar våra toner på samma känsla. Ni vet den där känslan av att vara just där, där en är menade att vara. Jag vet bara det - det var inte jag som valde Dalarna, det var Dalarna som valde mig.

En musikvideo kan vara en musikvideo. Men den kan också bära på ögonblick som inte kan berättas om, utan bara ses.

Dalarnas musikvideo är skapad av Julius Aspman. Regi, foto: ‪@juliusaspman‬



Tack Julius, Hilla & Amanda för att jag verkligen fick vandra i Dalarna igen. Tack Kelley, Josefin, Nina och Isa för att ni hjälpte oss.
Tack Dalapop.