Hur påverkar Natomedlemskapet svenskt försvar?

I maj i år ansökte Sverige om medlemskap i Nato. Även om närmandet till Nato pågått under betydligt längre tid än sedan i våras så innebär det här en omfattande förändring av vår säkerhets- och försvarspolitik.

Under Kalla kriget förlitade sig Sverige på en neutralitetspolitik i likhet med flera andra europeiska länder. Under många årtionden var det den förhärskande doktrinen. Efter Kalla krigets slut kom omvärlden att förändras och svensk säkerhetspolitik med den. Neutraliteten kom att bli mindre fast, medan den militära alliansfriheten bestod.

I praktiken innebar det att vi stod utanför Nato, men att vi hade ett nära samarbete med alliansen och dess medlemmar. När Ryssland angrep Ukraina i februari 2022 skiftade opinion och politik snabbt mot ett stöd för ett medlemskap, något som öppnade upp för den ansökan som regeringen skickade till Natos generalsekreterare tidigare i år.

Antagningsprocessen har inte varit enkel, då Turkiet har reserverat sig mot ett medlemskap för Sverige och Finland som ansökt om medlemskap parallellt med Sverige. Samtidigt har processen hittills gått betydligt fortare än vad man vanligtvis förväntar sig när stater ansöker om medlemskap i liknande organisationer.

Såväl det militära försvaret som det civila försvaret har därmed nya förutsättningar att förhålla sig till, men det finns fortfarande många frågor kring exakt hur försvaret påverkas. Med oss under seminariet har vi därför en kunnig panel som kommer att titta närmare på frågan “Hur påverkar Natomedlemskapet svenskt försvar?”

PROGRAM

00:00 Inledning
Maud Holma von Heijne, generalsekreterare, Folk och Försvar

03:47 Vad innebär ett Natomedlemskap för Sverige?
Magnus Christiansson, universitetslektor Försvarshögskolan

26:45 Nato och totalförsvaret – hur påverkas det civila och det militära försvaret av ett svenskt Natomedlemskap?
Peter Sandwall, landshövding Kalmar län
Anders Jönsson, flottiljchef Blekinge flygflottilj

52:00 Kommentarer
Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör Sydöstran
Martin Tunström, politisk chefredaktör Barometern-OT