Precisionsmedicin. Dags för Sverige att ta steget på riktigt?

Precisionsmedicin ger effektivare behandlingar och färre vårdskador. För att vi ska kunna dra nytta av framstegen krävs dock omställningar på flera områden parallellt med långsiktiga satsningar. Är beslutsfattarna redo att ta de steg som krävs för att vi ska kunna dra nytta av precisionsmedicin?

Sjukvården genomgår en revolution. Den första kartläggningen av människans arvsmassa tog 10 år och kostade närmare 3 miljarder dollar. Idag görs samma analys inom en vecka avsevärt billigare. Den teknologiska utvecklingen gör det möjligt att individanpassa behandling till patienters unika sjukdomstillstånd, sk precisionsmedicin. Sverige har med sina biobanker, högkvalitativa register, unika forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab, och nationella initiativ som Genomic Medicine Sweden, möjligheten att bli världsledande inom denna transformation. Dock krävs en långsiktig och hållbar strategi avseende infrastruktur, forskning, utbildning, hantering av data, etiska och regulatoriska aspekter. Vid detta seminarium beskriver forskare hur långt vi kommit inom precisionsmedicinen och Forska!Sverige presenterar konkreta åtgärdsförslag för att stärka området. Via en panel samtalar vi med riksdagspolitiker om vilka beslut som behöver fattas för att medborgarna ska få dra nytta av utvecklingen.


Helene Hellmark Knutsson, Riksdagledamot, (S)
Betty Malmberg, Riksdagsledamot, (M)
Jonas Eriksson, Riksdagsledamot, (MP)
Lina Nordquist, Riksdagsledamot, (L)
Pia Steensland, Riksdagsledamot, (KD)
Christer Jonsson, Regionstyr. Kalmar, (C)
Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare, moderator, Forska!Sverige
Richard Rosenquist Brandell, Professor, KI
Anna Wedell, Professor, KI
Eskil Degsell, Närståenderepresentant, Svenska Hjärntumörföreningen
Lars-Åke Levin, Professor, Linköpings universitet
Eva Tiensuu Janson, Professor, moderator, Uppsala Universitet