Ferox - Vandrarens visa

Lyrics:
Jag har vandrat på asfalt och grus
Från Morgongåva till Oskarshamn
Jag har besökt vartenda hus
Och Stapplat från mången famn

Visst har jag väl skrattat
Och gråtit en liten skvätt
Över de som aldrig fattat
Eller ens haft minsta vett

Att buga inför saker
Som är viktigt på vår jord
Och fnysa åt de olater
Som gror i kära nord

Men här går jag med min väska
Och lyfter på min hatt
Men icke för att fjäska
Eller för en säng inatt

Ty det är mitt svenska lynne
Och min fosterländska dräkt
Att utan narr och ocker
Hjälpa envar i fäkt

Och räcka ut mina händer
Till mina arma landsmän
På åkrar eller stränder
Liksom kullersten alltjämt

Nog har jag varit drucken
Och betett mig som ett svin
Eller skrikit som en stucken
Efter några flaskor vin

Men visst har jag ändock vetat
Allvaret i mitt strid
Även om jag har stapplat
Med en dåres druckna kliv

Jag har kysst fan i hans ludna bak
Som den människa jag är
Men den allra viktigaste sak
Är det budskap som jag bär