Ett år med barnfridsbrottet – vad har det inneburit för barn och mammor som utsatts för våld?

Sedan 1 juli 2021 har det varit straffbart att låta barn bevittna vålds- och sexualbrott mellan närstående. Lagstiftningen förutsätter bred och djup kunskap hos yrkesverksamma om hur de ska arbeta för att efterleva lagen. Hur har den påverkat situationen för de barn och kvinnor som lever med våld?

Sedan lagen trädde i kraft har ett stort antal barnfridsbrott anmälts. Det betyder att lagstiftningen har börjat få effekt och att färre barn faller mellan stolarna i dessa ärenden. Men nu börjar vi också se utmaningarna med lagstiftningen. Vilka styrkor och svagheter ser vi i tillämpningen av lagen så här långt? En välfungerande brottsutredning bygger på god samverkan mellan de som utreder barnfridsbrott och de som utreder grundbrottet om våld i nära relation. Hur försäkrar vi oss om att barnets perspektiv synliggörs i hela kedjan från utredning till rättssal? Tillsammans med företrädare för rättsväsendet diskuterar Nationellt centrum för kvinnofrid och Barnafrid vilka ytterligare steg som behöver tas för att utsatta kvinnor och barn ska få det straffrättsliga skydd de har rätt till.

Medverkande:
Rebecca Rehnström, Senior åklagare, Utvecklingscentrum, Åklagarmyndigheten
Mikaela Magnusson, Utredare, Barnafrid, Linköpings universitet
Sandra Skoog, Utredare, Barnafrid, Linköpings universitet
Hanna Palhamn Szabó, Universitetsadjunkt, NCK, Uppsala universitet
Annika Engström, Projektledare, NCK, Uppsala universitet